En kvinna i cykelhjälm står i kön och suckar och ser smått förtvivlad ut, packar upp sina varor på bandet och tar sakta och försiktigt av sig hjälmen. När det är dags för henne att betala börjar hon tömma sina fickor på varubandet i jakt på pengar. En äldre man bakom henne i kön ser intresserat på och säger:
- Åhå, en minificklampa, en sådan har jag också!
- Jahaja, jo det kan vara bra att ha.
Kvinnan tänder ficklampan och riktar den mot mannen, hätskt ser hon till att båda hans ögon får en kraftig dos minificklampa. Mannen plockar upp sin ficklampa och riktar den mot kvinnan, som kollapsar med ett kvidande över disken.
- Ååh, jag har fått akupunktur i sex timmar mot min migrän idag, och nu känner jag den komma tillbaka. Tack! Tack så jättemycket!
- Oj då, ursäkta. Jag visste inte om detta. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt.
- Sex timmar i onödan. Ååh, herregud.
- Det var verkligen inte min mening, jag vet hur jobbigt migrän kan vara.
Samtidigt går en kille ut ur affären, och de automatiska ytterdörrarna slår upp. Migräntanten har varit listig nog att parkera sin cykel mot dörrarna, vilket gör att cykeln rasar. Killen försöker fånga upp cykeln innan den slår i marken, och migräntanten uppmärksammar den plötsliga rörelsen. Hon vänder sig mot utgången utbristande:
- Neeeeeeeej! Neeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej! (tänk slow-motion)
Hon slänger hafsigt på sig cykelhjälmen och rusar mot den första dörren, glömmer bort att öppna den och krockar med huvudet mot glaset. Dörren, som förstår att något är på gång, öppnar sig hastigt. Kvinnan rasar ut genom dörrarna med en pose som påminner om en dödsscen i valfri krigsfilm. När killen förklarat att han bara ville rädda hennes cykel, kommer hon linkande tillbaka till kassan:
- Åh gud vad pinsamt. Guuud så pinsamt. Jag trodde han skulle stjäla den. Ååh.
(Jag) – Ja, sånt händer.
(Äldre mannen) – Ja, det kan hända alla.
