Avbrutet köp
En liten tjock man med mustasch ska betala med kort:
- Varsågod att slå din pinkod.
- Ojdå, nu slog jag fel, var trycker jag då? Här på "avbryt"? (trycker på avbryt)
- Nej, du trycker på "fel". Nu måste jag dra om kortet.
- Jaha. (jag börjar dra kortet igen) Jag kan ta kvittot också.
- Jadå, så fort betalningen har gått igenom.
- Nej, jag vill ha kvitto på avbrutet köp.
- Va? Det kan jag tyvärr inte ge dig, vårt system funkar inte så.
- Jodå, det gör det.
- Nej, här kommer kvittot ut först när köpet är klart.
- Jag har i alla år fått kvitto på avbrutet köp.
- Ja, på H&M har de så, men inte på Konsum.
- Jo, det är ju här jag har fått det!
- Så länge jag har jobbat inom Konsum har man aldrig fått ut ett kvitto på avbrutet köp. Aldrig.
- Jag vet att man får ett.
- Isåfall får du gärna visa hur man gör, för jag har ingen som helst aning om vad du pratar om.
- Nehej, nänä. Vi skiter i det då. Men jag kommer att kontrollera mitt konto!
- Ja, gör det.








Diggar din blogg, hoppas det är ok att jag länkar från min!
Kommentar av Cindy — april 22, 2006 @ 3:59 pm
Cindy: Absolut. Länka på, det gör mig bara glad!
Kommentar av konsum — april 22, 2006 @ 4:06 pm
Fortsätt blogga
Kommentar av modeamatören — april 22, 2006 @ 4:52 pm
Kul .. hälsar hon som jobbat på ica hela livet ..-)
Kommentar av Elisabet — april 22, 2006 @ 8:57 pm
Elisabeth: Det är inget fel på ica, de har bättre reklam än Coop (även om jag tycker att de borde återintroducera Ika och Ikander).
Kommentar av konsum — april 29, 2006 @ 8:28 är
Jo, det är ju en klassiker, det där med att kunden minsann vet bäst. I min affär kom en kvinna som ville köpa en blå stol vid namn X. Så här gick det:
-Jag undrar var man hittar en blå X. (Kvinnan pekar på en vit stol vid namn X.)
-Vi har inga vita X, bara blå.
-Nä, det finns blå också och jag undrar var jag hämtar dem.
-Tyvärr så finns det bara vita stolar av den modellen du är ute efter.
-Är de blå slut?
-Nej, den tillverkas inte i blått, utan bara i vitt.
-Men jag köpte ju en blå stol för en vecka sedan, här hos er, och nu vill jag ha en till.
-Ja, jag vet inte vad det är för stol i så fall, för den som du nämner vid namn och pekar på existerar bara i vitt och har aldrig tillverkats i blått.
(Kvinnan börjar nu ilskna till.)
-Är du medveten om att du står här och säger emot mig som kund? Jag säger ju att jag var här för en vecka sedan och köpte en blå stol som heter X, samma som den vita där borta.
(Då tar mitt tålamod slut.)
-Ja, och jag har ju bara jobbat här i fem år så jag vet ju inte!!! Den vita stolen började tillverkas förra året och har bara funnits och finns bara i vitt.
Kvinnan vänder då på klacken med en högröd färg i ansiktet. Jag kunde inte låta bli att tänka på hennes min då hon kom hem och antingen upptäckte att hennes blå stol var vit, eller att hennes blå stol faktiskt hette Y…
Kommentar av Simson — maj 28, 2006 @ 9:12 pm
En liknande grej hände mig i kassan förut.
En utländsk kille (förmodar jag, men han pratde svenska) och hans flickvän(?) ska betala med kort. Han lämnar fram ett utländskt visa-kort, och jag frågar om han har pin-kod. Det har han inte, då frågar jag han om legitimation. Han säger att det finns på kortet(?!), och när jag kollar närmare så är det mycket riktigt en bild på honom som reflekteras, plus namnet tror jag, men inget personnummer finns. Jag säger då att jag behöver personnumret, då blir han lätt irriterad och säger att man inte behöver legitimation om man inte har pin-kod(!). Jag förklarar att det är tvärtom samtidigt som han lämnar över id-kortet. Sen säger jag också snabbt “…och så får du skriva på här” och då blir han riktigt irriterad och upprepar igen att man inte behöver signera om man inte har pin-kod, jag säger att det är fel och då rycker hans flickvän in, hävdandes att det är jag som har fel. Argh.
Kommentar av gnl — juni 20, 2006 @ 9:47 är
En kommentar till kommentaren by gnl.
Utlänska visa kort behöver man inte legitimera sig till. Till dessa behövs ingen pinkod eller legitimation. Däremot en underskrift så klart…
Vi har mkt hårdare kort regler i sverige!
Kommentar av Linda — juli 3, 2006 @ 9:50 är