Konsum

Inskickat av Thomas H:

Kassan verkar vara en mötesplats där tilltal och korta samtal fritt kan inledas utan sociala hinder. Idag var jag själv delaktig i följande pinsamma händelse på Konsum:

Jag kom fram till kassan och lade upp mina varor på rullbandet för betalning och såg samtidigt en bekant person i andra änden av kassan - min kollega som just plockade ner sina köpta varor i plastkassen. Vi var alltså tre personer vid kassan - min kollega, jag och kassörskan.

När kollegan upptäcker mig säger hon plötsligt och helt oväntat högt
till mig:

- Du, jag skall berätta en hemlighet för dig, något som du absolut inte får föra vidare.

Jag lyssnar till hemligheten (naturligtvis också kassörskan) och bedyrar i kamratlig anda för min kollega att ingen skall få höra något om detta.

Betänksam lämnade jag därefter mötesplatsen. I ögonvrån hann jag dock se hur kassörskan vred på sig och sökte någon slags förankring i butiken.

En alltigenom flottig, stor man i sextioårsåldern försökte panta flaskor. Istället för att lägga flaskorna på pantmaskinens rullband använde han sig av en kast-teknik. Detta resulterade i att inga flaskor blev godkända. Han kallade på mig på det internationella idiotsättet:

- Öh, döh, öh, hörru, döh…
- Ja?
- Pantmaskinen funkar ju fan inte!
- Gör den inte?
- Jag har testat alla mina jävla flaskor, och den tar inte en enda.
- Får jag se (jag tar en flaska, lägger den på bandet och den går igenom) Det gick ju jättebra det där.
- Men vad fan (han tar upp en flaska och kastar in den i maskinen) ser du, den kommer ju bara tillbaka!
- Ja, du kan inte kasta in flaskorna, du måste lägga dem på bandet, det är därför vi har satt upp skylten som säger att man måste lägga flaskorna på bandet, helst med streckkoden uppåt.
- Så du menar att jag ska stå här och sortera flaskor hela dan?
- Så länge tar det inte att göra den lilla ändringen i ditt pantande. Du har ju bara några flaskor.
- Ja jag säger då det. Sortera flaskor, det är ju inte mitt jobb! Hör du det?
 

Några saker som Coop redan borde ha tänkt på:

• Kortläsare.
  Varför måste Coop vara den enda butikskedja som ännu håller sig från att investera i kortläsare där kunden drar sina kort själv? Det går snabbare, minskade förslitningsskador på kassapersonalen, och om någon har ett avmagnetiserat kort vore det fint om de själva kunde få stå där och trycka in medmerakortets sexton siffror <insert ondskefullt skratt>.

• En ja och nej-knapp till kvittoutskrivning.
  Varje gång ett kvitto skrivs ut frågar jag om kunden vill ha ett kvitto, och i sjuttio procent av fallen hoppar de över det (oftast med humoristiska kommentarer som t.ex. “Det går ändå inte att äta”, “Man kan inte dra av det”, “Det kvittar” eller något liknande). Tänk om man kunde vända på hela proceduren: kunden betalar och man frågar om hon/han vill ha kvitto, är svaret ja trycker man på “Ja” etc. Tänk så mycket kvittopapper som skulle sparas! Som en extra piff på det hela kan man tänka att de fem senaste kundernas kvitton lagras i kassan (digitalt då förstås), om någon skulle ångra sig. Det är ju ändå f.d. Gröna Konsum vi pratar om, då är det väl onödigt att slakta papper helt i onödan?

• Vettiga julklappar/presenter.
  Jag är inte girig, jag vill inte ha dyrare julklappar/presenter. Jag är bara innerligt less på fantasilösheten i att skicka ut ett presentkort på julskinka á hundra kronor. En sägenomspunnen jul (förra julen) fick vi en ostlåda, den var med all säkerhet billigare än en hunka, men oändligt mycket roligare och trevligare. Under alla år har julklapparna varit det där presentkortet, utom en gång när vi (förutom hunkan) fick gåstavar fullständigt tapetserade med “Gröna Konsum”-klistermärken. En annan present var en fullständigt värdelös kokbok av Sander Johansson

Inskickat av Sara:

Det är i kassan all action sker.
Fulla karlar som sjunger "Sarah kom ut ikväll" så lungorna nästan exploderar och sjuttonåriga pojkar som tror att dom kan lägga in stöten. På mig. Kassörskan. Som jobbar livet ur sig och inte har tid med tindrande ögon och en målbrottsröst som försöker komma på något fyndigt och charmerande att säga.

En kväll som denna fick jag även en stackars tonåring att skämmas ögonen ur sig. Han köpte lite karra och en läsk och just innan han skulle betala slängde han även upp ett sånt kondomkort (ett sånt som gör att han en minut senare kan gå och få sig ett nytt fräsch tiopack från det magiska skåpet) Hur som haver så glömde jag att aktivera kortet, vilket gör att hela magiska skåpet låser sig och ja, killen i fråga får inte ut sina kådisar.

Eftersom jag inte har lärt mig hur skåpet fungerar ropar jag på R när den stackars killen kommer tillbaka alldeles röd om kinderna och säger att skåpet lagt av. R springer och hämtar nyckeln och på vägen tillbaka så ropar hon sådär lagom jättehögt:

- Var det snus eller cigaretter?
- Kondomer, hör man grabben tyst säga. Hör R det? Nä…
- Vaad saa duu?

Jag trodde jag skulle explodera. Det var hemskt roligt. Men nånting säger mig att killen inte tyckte detsamma.

Han ser ut som om han kommer att ramla ihop av alkoholförgiftning vilken sekund som helst, helt klädd i denim svajar han långsamt fram. Efter lång kötid är det äntligen hans tur, han har inga varor men säger:

- Jag skulle betala min capricciosa (han försöker titta på mig men missar grovt)
- Eh, va?
- Jag ska betala min pizza (han bestämmer sig för att jag sitter väldigt långt till höger om mig)
- Har du köpt en pizza här och inte betalat den, eller?
- Nä. Jag ska betala min pizza!
- Jag förstår inte vad du menar, du har inte köpt nån pizza här, du har ingen pizza med dig nu. Jag förstår inte vad du vill betala?
- Den kostar sextiofem kronor, fem kronor extra för bea på. Men du kanske skulle tycka att det var bättre att jag sket i att betala?
- Ärligt talat så förstår jag inte ens vad du pratar om, så du gör som du vill.
- Jaha, ja då går jag nu. Hehe…

- Pantmaskinen vägrar att ta emot min Coca Cola-flaska…
- Jaså, få se…
- …jag hade mina barnbarn på middag igår, och nu tänkte jag panta den här.
- Jaha, etiketten är borta, då går det inte…
- Ååh! (ryter) Jävla ungar! Jag sa ju åt dem att de inte skulle leka med panten!

Det finns massor av tricks för att få människor att handla så mycket som möjligt, bland annat de här:

• Kundens väg i butiken bör vara motsols, dels för att det instinktivt ska kännas skönare och mer logiskt att svänga vänster, dels för att högerhanden ska vara närmast varorna.
• Mjölk och fil längst in i butiken för att få in kunderna längst in i affären, för att främja impulsköp.
• Snask och snacks placeras vid kassorna främst för att barn ska se godiset när handlingen nästan är avslutad och det är troligare att föräldrar ger med sig. Samma sak gäller de nya glassboxarna (de som har flera våningar), de är låga för att barnen ska kunna se glassarna. De ökar glassförsäljningen på en medelstor butik med femtiofem-sextio procent!
• Frukt och grönt ska vara det första man ser, vilket dels gör att butiken verkar ren och fräsch, dels att kunden själv känner sig nyttig och hälsosam.

Det finns ungefär en miljon punkter till, men jag tänkte slänga ut en annan tanke:

Jag har tänkt på hur kunder tar varor ur mjölkdisken. Det är nästan alltid raden längst till höger (kundens höger allts&aring som tar slut först, sedan går plockningen från höger till vänster. Det är inte ovanligt att raden längst till vänster är fullproppad medans rad två och tre är nästintill slut. Jag har ritat en bild där den mest populära raden är indikerad :

(vi kan säga att röd är standardmjölk och blå är - just det - lättmjölk)