Ocker
Inskickat av Anna:
Jag sitter i kassan en lönefredag, och det är helt vansinnigt mycket folk. Helt plötsligt börjar mina kvitton se lite underliga ut, delar av ord och siffror är lite ljusare än de andra. Men eftersom man fortfarande kan se vad det står på kvittot och köerna är evighetslånga struntar jag i att kolla vad det är som är fel.
En kvinna har precis avslutat sitt köp, summa runt 80 kronor, och har fått tillbaka växeln på sin hundralapp. Jag håller för fullt på med kunden efter henne, när hon håller fram kvittot och säger: “Nu måste det väl ha blivit något fel här? Titta så mycket jag har fått betala!” På kvittot har nämligen kronraden försvunnit, så det enda hon ser är öresraden.
“90 kronor för mjölk, 76 för några äpplen, 50 för tvål, 42 för en gurka, 89 för potatisen, 50 för ett paket cigg…det är ju alldeles åt helvete för mycket! Jämt ska ni försöka lura en!” säger hon triumferande och vänder sig mot resten av kön.Till saken hör att hon - vilket hon påpekar varje gång- ALDRIG har mer än en 100-lapp i plånboken, “av säkerhetsskäl”. Det hjälper inte att jag påpekar att hon bara gav mig en hundring, och att hon alltså inte kan ha betalt de summor hon påstår att jag har angett. Efter många om och men inser hon att jag talar sanning och ger sig iväg med ett “Ni luras jämt”. Självklart ser jag till att rengöra kvittoskrivaren efter det (jag hade inte insett att hela kronraden hade försvunnit.)
Det är ju attans vad dyrt det har blivit =)
Kommentar av Erika — juli 11, 2006 @ 2:31 pm
Jag minns en kund som kom tillbaka med ett kvitto alldeles högröd och vulkanarg över att han fått betala för mycket. Trasslet på kvittot var att jag hade råkat slå in en vara två gånger, så att jag därefter drog bort den varan. Mannen såg dock bara att samma pris återkom tre gånger.
Det spelade ingen roll hur jag försökte visa att det fanns ett minustecken på kvittot, han var bortom all förmåga att kunna lyssna. Till sist kallade jag på chefen, som tittade på kvittot och konstaterade samma som jag sagt och någon gång där kom insikten om att mannen hade fel.
Han skämdes varje gång han kom till affären i flera veckor efter det. Genom att alltid vara arg förstås…
Kommentar av Åsa Stenström — juli 11, 2006 @ 5:52 pm
Shit. Vilka intressanta människor du möter!
Kommentar av Agnes — juli 11, 2006 @ 6:35 pm
Människor ÄR och förblir korkade.
Kommentar av maza — juli 11, 2006 @ 7:58 pm
Oj vad dumma jobbiga människor! Står inte ut!
Kommentar av john — juli 12, 2006 @ 8:16 är
Kvinnans hjärna måste vara mindre än Homers
Kommentar av anki barbakvinna — juli 13, 2006 @ 9:36 är
Det där är en anledning till att hag inte sitter i kassan-då hade jag STRYPT kärringen…
Kommentar av Anna — juli 15, 2006 @ 12:03 pm