Överbettsgalten
En del människor tycker man bara illa om, utan att man kan förklara varför. Man får en känsla helt enkelt. Jag får den känslan varje gång Överbettet kommer in. Han har alltid sin fru i släptåg, några meter bakom och tyst som en mus, och han pratar jättehögt om jätteointressanta saker. Min teri är att han är en sådan man som tycker att hans fru är lite sämre än honom, att hon inte vet och förstår lika mycket som honom. En mansgris med ett överbett värre än Jerri Blank (från Strangers with Candy) och ett ohälsosamt stort självförtroende.
De stod i kön och jag hörde hur han “underhöll” folk i kön med sina märkliga kommentarer om tidningsomslag och skvallernyheter, och när det var deras tur att betala började han prata om Aftonbladets löpsedel:
- Ja tänka sig, han dog under ett fallskärmshopp!
- Mmm…
- Det måste vara ganska… unikt.
- Ja, det finns många sätt…
- Ja, hehe, en del dör ju, hehe, på TOALETTEN!
När han sagt sista ordet började han skratta ohejdat, och skrattet var mer som en galts grymtande eller som någon som har satt något i halsen och inte får luft. Jag visste inte vad jag skulle säga eftersom ingenting av det som sagts var speciellt roligt, så jag tittade bara på honom och väntade tyst tills han hade grymtat klart.
Du vet var Elvis dog?
Kommentar av MonkeyWiz — augusti 9, 2006 @ 11:25 är
Det är läskigt hur man automatiskt tycker illa om någon eller något. Hur man fräser till så fort man passerar…Foppatofflor är det för mig. Grrr…
Kommentar av Erika — augusti 9, 2006 @ 11:27 är
MonkeyWiz: Självklart, vem gör inte det?
Erika: Foppatofflor… Min mor & far köpte ett varsitt par på Åhléns för 80 kronor (kopior såklart) och det var det hemskaste jag sett. Sedan upptäcker jag att min kusin också har sådana skor, och att han tycker att de är “häftiga”.
Kommentar av konsum — augusti 9, 2006 @ 11:34 är
Jag vet. Det är helt befängt. I den här staden har ALLA, jag menar ALLA, foppatofflor. De måste vara orgasmiskt sköna, för det kan väl inte ha infallit en kollektiv blindhet på invånare i östersund. Och i så fall, vart var jag? Hur kan ett stycke plast med hål i att ha på fötterna vara häftigt? Ok, om det var en innebandyboll, men foppatofflor?? Åh, jag blir så arg. Grrrr…
Kommentar av Erika — augusti 9, 2006 @ 2:01 pm
fruktansvärt kul. galten kanske var modegrisen? googla modegrisen så får ni se nåt kul!
Kommentar av Johnny — augusti 9, 2006 @ 5:21 pm
Jag skrattade när jag läste det där! Fast jag antar att det är helt annars när man inte måste stå ut med själva människan som säger det IRL… =)
Kommentar av Vidde — augusti 9, 2006 @ 7:40 pm
Åh. Fick grymma Bateman-vibbar av det här inlägget.
Kommentar av Michis — augusti 9, 2006 @ 10:39 pm
eh, är jag totalt toffelutvecklingsstörd eller… vad är foppatofflor? låter obehagligt tycker jag…
Kommentar av fifi — augusti 10, 2006 @ 3:23 pm
De heter visst crocs, plasttofflor med en massa hål i, med Peter Foppa Forsberg som talesman. Skitfula.
Kommentar av Erika — augusti 10, 2006 @ 5:08 pm
Många människor dör faktiskt på toaletten eftersom kroppen vill “tömma ut” allt först.
Korkad kund.
Kommentar av Anna — augusti 11, 2006 @ 6:32 pm
hahaha , östersund! jag var i östersund under yran och varannan människa hade ju foppatofflor!! Jag och min syster bestämde oss för att räkna dem men vid 50 orkade vi inte mer
Kommentar av Karin — augusti 11, 2006 @ 10:33 pm
Jag hade kunnat dö på toaletten: en dag när jag just kommit ut därifrån hördes ett VÄLDIGT BRAK därinifrån. Jag tittade in, och då hade den enorma varmvettensberedaren som satt monterad ovanför toaletten brakat ner och krossat hela toastolen. Vatten sprutade överallt, det var katastrof. Men tänk om jag hade suttit där! Ibland tänker jag på det och är lite glad att jag inte dog på toaletten.
Kommentar av Ondskan — augusti 12, 2006 @ 7:56 är
Denne galt med sitt osympatiska beteende och utmanande tandrad har troligtvis en för liten underkäke, som orsak till överbettet. Bettavvikelse av detta slag går kirurgiskt att åtgärda men det är inte främst detta som bitit sig fast efter ditt inlägg. Nej, i första hand går mina tankar till hustrun i släptåget, en kvinna som den dominante galten rejält har satt tänderna i. Önskar henne ett bättre öde. Tandlösa möss tynar sakta bort……
Kommentar av Thomas H — augusti 13, 2006 @ 12:31 är
Ondskan: Sånt där är läskigt, tur att det gick bra!
Thomas H: Jo jag vet vad du menar. Stackars varelse…
Kommentar av konsum — augusti 13, 2006 @ 10:43 är
Jag vill inte gärna dömma någon för fort, men av det jag nyss läst så känns han som en sådan där typisk mansgris i vissa amerikanska filmer med en liten späd fru och ofta en bortskämd och dryg eller bortglömd och blyg son.
Kommentar av Erica — augusti 17, 2006 @ 11:01 pm
Hmm - är du säker på att hon är hans fru och inte hans vårdare? Låter misstänkt likt en fd. kollega som visade sig ha Aspergers syndrom. Han skrattade också hejdlöst åt saker som inte innehöll något element av komik. Som tex “Idag hade min busschaufför skägg” Han har också förmågan att uppväcka antipati genom sin blotta närvaro.
Hur som - Asperger eller inte - din gut feeling är förmodligen korrekt, och det är förmodligen något fel på mannen.
Kommentar av Jessica — augusti 23, 2006 @ 10:23 är