Inskickat av Anna J:
Stor ICA-butik i Göteborg. Står tillsammans med några kollegor och pratar i butiken i väntan på kunder. Utrop från högtalaren, medelålders kassörska som pratar sävligt och på bred göteborgska, stakar sig mycket och det låter lite sluddrigt:
-Kan kol… kolo… kolonial kontakta kassa ett, tack.
Hon inser hur det måste ha låtit och gör ett nytt utrop i högtalarna som går lite bättre:
- Kan kolonial kontakta kassa ett, tack.
Direkt efter detta kommer ett nytt utrop, nu från någon som suttit och lyssnat på detta inne på kontoret:
- Talpedagog till kassa ett, tack.
Kassörskan har humor och tar inte illa vid sig, men vi som hör skrattar gott och är lite smått chockade “Kan man säga så i högtalarna?“. Vi kan i alla fall fortsätta resten av kvällen med ett stort leende på läpparna.
Sånt kan göra en heldag…framförallt när man hör det som kund! Det får mej genast att trivas bättre i butken.
Comment av Bonita — februari 24, 2007 @ 8:54 är
Haha, vad kul!
Comment av Anna — februari 24, 2007 @ 9:35 är
låter som en skönt arbetsplats. avslappnad, med humor arbetskamraterna emellan =)
Comment av Märy — februari 24, 2007 @ 10:43 är
Lyfter ett ögonbryn åt att begreppet “kolonialvaror” fortfarande används. Det är ju ändå ett antal decennier sedan de gamla kolonierna började frigöra sig.
Comment av Robert K Huselius — februari 24, 2007 @ 11:17 är
Haha!
Där jag jobbar ropas det från kundtjänst och jag hade en kollega som en dag skulle ropa, men hon hade visst lite ytliga gaser i strupen så allt som kom ut när hon tryckte ner knappen var: raaaap!
Hennes rap ekade genom hela varuhuset. Det var kul. Men man led med henne också..hehe.
Comment av Ung tant. — februari 24, 2007 @ 1:53 pm
Haha, vilken skön! Där skulle jag vilja jobba, om jag nu inte gillade barn eller teater så mkt…
Ung tant: jag lider också med henne. Fast skrattar också =)
Comment av dumpad — februari 24, 2007 @ 4:31 pm
Jag är lite inne på att kolonialvaror är så off att det är retro, och därför bör få leva kvar. Det inkluderar ju krossade tomater från Italien, om jag inte minns fel.
Comment av bani — februari 24, 2007 @ 6:00 pm
jag har sagt det innan och jag säger det igen. Det går inte hitta på ett sånt scenario, det kan bara ske på ett varuhus live.
Comment av plu-kungen — februari 24, 2007 @ 7:06 pm
Ja, det är humor.
Jag har faktiskt en kollega som i högtalaren i den medelstora Konsumbutiken jag jobbade i på den tiden då det begav sig ropade ut följande: “X har s-s-samlag på linje 3″. Lätt stammande.
Hysteriskt roligt för alla personal, kunderna verkade ovetande.
Fick hon leva med ett tag..
Comment av Mange — februari 24, 2007 @ 9:30 pm
Mange: Vad menade hon då?
Comment av EHM — februari 24, 2007 @ 11:13 pm
*skrattar* Underbart!
Det är ju nästan så jag måste gå och handla lite oftare, vem vet.. kanske kan man få höra spännande saker i högtalarna fler gånger?
Comment av vhcbloggen — februari 24, 2007 @ 11:23 pm
EHM - hon menade nog “samtal” ..
Comment av vhcbloggen — februari 24, 2007 @ 11:25 pm
Men åh, vad dum jag är.
Comment av EHM — februari 25, 2007 @ 1:38 pm
hahaha, sånt där är ju jättehärligt! som en gång när jag åkte buss och busschauffören helt plötsligt började låtsas att det var värsta charterturist-bussen, fastän det bara var mellan angered och en annan ort ännu längre utanför Göteborg.
Man såg hur fler å fler i vagnen började le. Vissa för att dom tyckte att chauffören var en pundare, och andra som hajade att chauffören bara va spexig å ingen surballe som dom andra chaufförerna
Comment av Sonja — februari 25, 2007 @ 9:53 pm
Fantastiskt!
Comment av Isabelle — februari 25, 2007 @ 10:58 pm
Tack för “Talpedagog till kassa ett, tack.” = räddade den här måndag förmiddagen!
Comment av Teddy — februari 26, 2007 @ 11:22 är
@vhcbloggen Thats right!! Sånt som roppas 432ggr om dan i de flesta butiker. Kunderna märkder det sällan.. =) Hehe
Comment av Mange — mars 1, 2007 @ 7:07 pm
Men herregud, jag skrattar så jag gråter! Tack!
Comment av ulrika — maj 25, 2007 @ 1:45 pm
Utropet gjordes på kvällen när hon kände sig rätt säker på att cheferna inte var där. Men hon var lite nervös efteråt ändå.
Ler alltid när den första kvinnans breda sävliga göteborgska hörs i högtalarna. Likaså en annan man som jobbar nära pantmaskinerna och därför får göra många “Personal till tomglasen, tack”-utrop. Han pratar också så långsamt att det låter aningens förstoppat. Man kan i allmänhet höra rätt mycket roliga saker i högtalarna, vars roligheter förstärks just för att det sker i högtalar-form och omedvetet oftast. “Vi har en borttappad tjej, klädd i rosa jacka fem år gammal, om ni hittar henne vänligen ta med henne till förbutiken” strax därefter “vi har en upphittad liten tjej i rosa jacka……….” och man verkligen hör det där som inte hörs. “oj, jaha!” 
Comment av Annchen — juli 20, 2007 @ 4:45 pm