Inskickad av Åsa:
Jag sommarjobbade i en större ICA-butik. Det är en seg, varm, sommardag med få kunder i butiken. In kommer en äldre dam som vill byta sitt medhavda, felköpta, hela linfrö mot krossat. Självklart får hon göra det, affären klaras av och tanten lämnar butiken.
När jag ska ställa tillbaka linfröpaketet upptäcker jag att datumet gått ut. Lite irriterad på den bedrägliga tanten behåller jag det gamla paketet vid kassan. Kastar ytterligare en blick och ser att den lilla plastfilmsrutan (som gör att man kan se innehållet) har blivit försiktigt uppskuren och återförsluten med en tunn tejpremsa.
Min kollega och jag blev naturligtvis tvungna att väga paketet och jämföra mot angiven vikt. Vi kom fram till att tanten knyckt linfrö för sisådär en 2,50.
Mycket spännande, undra vad hon gjorde med de stulna krossade linfröna…
Comment av maria — mars 7, 2007 @ 7:19 pm
Att hon orkade!
Comment av Kökshäxan — mars 7, 2007 @ 7:47 pm
Är det verkligen alltid precis rätt angiven mängd i sådana paket?
Comment av sofia — mars 7, 2007 @ 7:58 pm
Vilket är egentligen mest tragiskt, att tanten snor för 2.50 eller att ni kollade…?
Obs, ingen diss. Jag hade också kollat. 
Comment av bani — mars 7, 2007 @ 8:06 pm
Linfrön är ju dessutom en rätt billig produkt… Åååh dessa j-la sniktanter!
Comment av saran — mars 7, 2007 @ 8:24 pm
brukar man inte behöva ha kvitto för att byta eller reklamera?
Comment av malin — mars 7, 2007 @ 8:28 pm
Man borde inte bli förvånad… men en del människor är bara för mycket..
Comment av maisoui — mars 7, 2007 @ 8:35 pm
Man ska inte tro på allt som står på en blogg. Förutom på min, där är allt sant!
Kul historia i vilket fall!
Comment av Bert Begovia — mars 7, 2007 @ 8:48 pm
Anekdoten är sann sånär som på månne värdet på det stulna linfröet där jag måste erkänna att jag höftade. Hon fick byta utan kvitto för att jag var en lat sommarjobbare helt enkelt. Och självklart var vi tvugna att väga paketet, av ren nyfikenhet. Tanten blev beundrad i hemlighet av oss, även om vi aldrig såg henne igen.
För övrigt roade jag och en annan kollega, på en konsumaffär sommaren innan ICA, med att väga bananer utan skal för att komma fram till kilopris på de ätbara delarna på en frukt. (Vad är egentligen dyrast- äpplen eller bananer, om man bara räknar det man kan äta…) Minns tyvärr inte resultatet.
Comment av åsa — mars 7, 2007 @ 10:37 pm
gamlingarna är ju överlag de jobbigaste kunderna. inte nog med att dom är jobbiga, sen snor dom saker också.
Comment av mackanmedk — mars 8, 2007 @ 3:02 är
Jisses.. Så mycket jobb för så lite.. Verkar vara jobbigt att bli pensionär..
Comment av vhcfan — mars 8, 2007 @ 8:17 är
Panchisar kanske inte har mycket annat för sig på dagarna än att sniket pilla upp förpackningar, tömma dem på litegrann och sen gå och byta till sig en annan, motsvarande, förpackning? (OBS! Ironi!)
Comment av degbunke — mars 8, 2007 @ 9:25 är
Det kanske är en liten daredevil grej som pensiona håller på med. Som en hemlig klubb. Sen samlas dom och skryter om sina snatteribravade, skriver hemsidor med hemliga snatteriforum och så. Ju meningslösare men snillrikare desto högre poäng. Val av vara räknas också in i poängräkningen. ju pensionärigare desto bättre. Det här linfrösnatteriet skulle jag gissa får hög poäng i val av metod, snillrikhet och vara.
Comment av Annika — mars 8, 2007 @ 10:54 är
Annika; jag gillar din teori! =D
Comment av dumpad — mars 8, 2007 @ 11:12 är
Vad roligt det skulle vara att få tala om för tanten att butiken har polisanmält henne för stölden. Inte för att vara elak, utan enbart för att få se hennes ansiktsuttryck när hon inser att hennes säkerligen välplanerade kupp dels har blivit avslöjad - och dessutom riskerar att bli en både dyr och pinsam historia…
“Om du erkänner och betalar tar vi tillbaka polisanmälan” skulle vara en lämplig avslutning och uppläxning. Sedan skänker ni de 2:50 till Rädda Barnen eller något annat vettigt.
Comment av Andreas — mars 8, 2007 @ 4:48 pm
Måste bara tillägga.. Var på Daglivs (i Stockholm) häromdagen. Eftersom det var dagtid passade jag på att ge extra uppmärksamhet till pangschisarna. Skulle handla lite cashewnötter och ställer mig brevid en äldre dam, 75-årsåldern typ. Jag ser hur hon börjar “göran-persson-snatta” och jag ställer mig och stirrar stint på henne. Hon låtsas som om hon inte ser mig, men jag ser hur hon håller kvar nötterna i handen medan hon försöker spela oskyldig.
Hon börjar gå bort, och jag går med henne. Hon har fortfarande nötterna i handen.. Till sist är jag tvungen att ge mig, tittar bort, och två sekunder senare smaskar hon nötter så det står ut genom öronen..
Snik-tanter!!!
Comment av saran — mars 8, 2007 @ 5:18 pm
Är det inte så att man mest av allt undrar hur det kan gå så där. En gång unga killar o tjejer fulla med överskottsenergi som av nån anledning förvandlats till griniga snattare. HuuH - framtiden verkar skrämmande! Kan det gå så för vem som helst??
Comment av Kalle — mars 10, 2007 @ 12:23 är
vad betyder göran-persson-snatta?
Comment av maja — mars 10, 2007 @ 8:41 är
göran-persson-snatta: att provsmaka lösgodis och dylikt lite för mycket för att det ska vara trovärdigt.
Comment av demo — mars 10, 2007 @ 6:12 pm
Vilken annan grupp innehållande några miljoner kan man generalisera om? Invandrare? Judar? Ungdomar??
Nä, men pensionärer går bra. Det går igen överallt: Pensionärer är alltid sura och besvärliga samt ivägen, tydligen också
tjuvaktiga.
Konstigt nog kommer alla yngre att så småningom bli penionärer om de får leva, då ändras tydligen personligheten radikalt!
Comment av Anna,72 — mars 10, 2007 @ 11:22 pm
Skulle inte förvåna mig om du också sitter hemma och vräker i dig linfrön för sisådär 2,50…
Comment av Bajs — mars 12, 2007 @ 6:48 pm
Inte så förvånande för äldre männsikor skall enligt statistik själa minst lika mycket eller mer än unga och min spontana reaktion är att de borde ha högre pension.
Comment av Robban — april 27, 2007 @ 10:20 pm
Göran-Persson snatta är ett löjligt uttryck som inte har någon sanning, varför skulle han ha snattat? kan tilläggas att smågodis inte får provsmakas pucko.
Comment av Robban — april 27, 2007 @ 10:25 pm
En gång jobbade jag i en hälsokost. Under hela min tid där upptäckte jag en enda stöld. Någon hade brutit sig in i en påse med torkade fikon och stulit- exakt ett fikon.
Comment av Katarina- butiksskadad — maj 18, 2007 @ 11:12 pm
Till historien hör att fikonen låg precis mitt emot kassadisken så det var en modig, men bara lite småhungrig tjuv som gick loss.
Comment av Katarina- butiksskadad — maj 18, 2007 @ 11:13 pm