Konsum

mars 30, 2007

Reklamen

Sparat under: Coop — by konsum @ 10:18 är

Nej, det här är inget humoristiskt inlägg. Det är heller inte ett försök att trycka propaganda i halsen på er. Jag ska genast berätta att det handlar om en film om hur reklam behandlar oss människor olika, och hur detta speglas i samhället.

Det är en viktig film, och det är ännu viktigare att se på reklam med kritiska ögon. Att upptäcka de falska bilder vi matas med.

Vi vill väl alla bli älskade, och varför ska man göra det svårare än nödvändigt genom att blanda in ändlösa mängder påhittade ideal?

Jean Kilbourne - Killing Us Softly 3 (imdb)

49 kommentarer »

  1. Skrämmande. Jag undrar också vilken kvinna i världen som tolkar en mörk skugga en sen kväll som en potentiell romans…

    Kommentar av Misanth — mars 30, 2007 @ 1:42 pm

  2. Jag blev skitarg på ett bra sätt.

    Jag tror att reklam utvecklas till det positiva just nu, (tex dove-reklamen) men det mesta är som vanligt skit.

    Tillexempel den nya axe-reklamen som “Turns nice girls in to naughty”.

    Kommentar av sara — mars 30, 2007 @ 1:50 pm

  3. Obehagligt när man ser allt med lite perspektiv. Folk är så uppe i allt detta och tänker kanske inte till. Otroligt intressant!

    Kommentar av Sofia — mars 30, 2007 @ 2:37 pm

  4. Mycket, mycket bra! All cred. till dig för att du lägger ut detta. Jag hoppas att även killar tittar på det!

    Kommentar av Alexandra — mars 30, 2007 @ 3:15 pm

  5. Vi tittar på det och blir lika förbannade, tro mig!

    Kommentar av Magnus — mars 30, 2007 @ 3:16 pm

  6. Mycket bra!

    Tänk på GBs glass Girlie. Vad vill den förmedla? Har mejlat GB men ännu inte fått något svar på frågan.

    Kommentar av Borgen — mars 30, 2007 @ 4:17 pm

  7. Tack för att du la upp den här föreläsningen!
    Kom direkt att tänka på den här artikeln jag läste i Aftonbladet idag http://www.aftonbladet.se/vss/mode/story/0,2789,1034981,00.html

    Kommentar av Sussie — mars 30, 2007 @ 4:34 pm

  8. Väldigt bra föreläsning. Undrar om de två tidigare filmerna hon gjort på samma ämne finns på nätet?

    Hon säger bland annat att en vanlig person utsätts för över 3000 anonser per dag… Jösses.

    Kommentar av Roger — mars 30, 2007 @ 5:19 pm

  9. Roger: Jag har tyvärr inte hittat del 1 eller 2, däremot en kort snutt (5 minuter) av filmen What a Girl Wants. [Här finns en del Jean Kilbourne-filmer]

    Challenging Media har gjort många se- och tänkvärda produktioner.

    (Vad glad jag blir att ingen blev arg över att det blev allvar för en stund)

    Kommentar av konsum — mars 30, 2007 @ 6:05 pm

  10. Magnus: Det gör mig glad att höra! :)

    Konsum: Absolut inte. Det behövs sånt också. Du har ju dessutom den förutsättningen att kunna nå ut till väldigt många människor!

    Kommentar av Alexandra — mars 30, 2007 @ 10:08 pm

  11. Snuskigt tycker jag. Skönt att kunna ta upp sådant här! Heja Konsum!

    Kommentar av geddfish — mars 30, 2007 @ 10:23 pm

  12. Åh vad arg jag blir. Och när jag inser att hur medveten jag än tycker mig vara så påverkas jag, och har blivit påverkad under hela min uppväxt. Jättebra att du uppmärksammar det!
    Finns du på riktigt? Och isåfall; vill du gifta dig med mig? :)

    Kommentar av Jossahanna — mars 30, 2007 @ 10:54 pm

  13. Tack, för en otroligt intressantföreläsning! Och för en intressant, rolig och oroande blogg!!!

    Värme från Kang - Överlevnadsvirituosen

    Kommentar av Kang — mars 30, 2007 @ 11:50 pm

  14. >Borgen

    När vi har kommit “så långt med jämlikheten” att man inte kan sälja en rosa glass som heter Girlie utan att folk blir upprörda, då är det ju ett sjukt samhälle vi lever i.

    Kommentar av Girlie — mars 31, 2007 @ 3:00 är

  15. [...] kan jag tipsa om att kolla in den hr filmen. Skrivet av Biggie med 293 ord, klockan 8:16. Postat i Dagbok. Kommentera? Inga [...]

    Pingback av B-loggen — mars 31, 2007 @ 9:20 är

  16. Bra föreläsning. Det är helt sjukt hur kvinnor/flickor styrs in rollen som viljelösa våp.
    En sak jag dock reagerade på; föreläsningen handlar om delvis om hur stereotyper förstärks av reklam. Men samtidigt förstärkte hon själv en stereotyp genom skämtet med “one minute rice”. Att män oroas för sådana saker, oavsett om det är sämre eller bättre än det som kvinnor lär sig oroas över, gynnar ju ingen. Sådant leder ju också till att vi tappar fokus på viktigare saker, så som hur reklam påverkar oss, och vad som verkligen är viktigt i förhållanden. Bara en liten tanke.

    Kommentar av Jag — mars 31, 2007 @ 12:24 pm

  17. ‘Jag’: Och om hon varit man och sagt samma sak om enminutsriset, hade du ens reagerat då?

    Skönt att fler reagerar och tar till sig av det hon säger, men hur många av oss AGERAR? Hur många vänder sig till butikschefen på macken som säljer p-blaskor och ber honom/henne att ta bort dem? Hur många pratar med sina vänner och bekanta om problemet? Själv känner jag ofta att folk uppfattar mig som “obekväm” och “besvärlig” när jag påpekar det sexistiska i reklam (min förra kille bad mig dra åt helvete mer än en gång), så därför tenderar jag att lida i tysthet.
    För de intresserade så finns det nätverk som http://www.mfj.se/

    Tack, du som la upp filmen!

    Kommentar av Helena — mars 31, 2007 @ 1:00 pm

  18. >Helena

    Så en kvinna får skämta om “enminutriset” utan att det är fel? Om en man skämtar om “hängpattar” är det OK? Personligen tycker jag båda fallen är OK, men jag kan inte förstå om någon tycker det är kvinnoförnedrande om en man skämtar om hängpattar, men inte mansförnedrande om en kvinna skämtar om män som kommer för fort.

    P-blaskor är inte i sig kvinnoförnedrande. Du borde läsa “Porr, horor och feminism” av feministen Petra Östergren.

    Jag skulle inte heller stå ut med en flickvän som blev arg i varje reklampaus. Sitter hellre i soffan och delar en Girlie med tjejen i pauserna :)

    Kommentar av Girlie — mars 31, 2007 @ 1:45 pm

  19. Förlåt: “Porr, horor och feminister” heter boken.

    Kommentar av Girlie — mars 31, 2007 @ 1:46 pm

  20. svar till Helena:

    Jag vill inte starta nåt slags gräl här. Men det är trist att du bara ställer den klassiska retoriska motfrågan utan att riktigt förklara vad du anser vara för problem med mitt resonemang eller vad du tror jag har för dold agenda. Att jag svarar på den frågan leder ingen vart, oavsett om jag svarar “ja” eller “nej”.

    Det jag var ute efter är att det är viktigt för strävan efter ett rimligt samhälle, att ALLA blir medvetna hur de agerar och talar. När en person är trovärdig i det den säger och har sakliga argument så är det ännu farligare att just den personen sprider vissa destruktiva tankar vidare. Hade jag inte tyckt att hon hade haft rätt i det hon framför hade jag inte brytt mig i samma grad om sådana små “detaljer”.

    Kommentar av Jag — mars 31, 2007 @ 2:41 pm

  21. tack!! du är så jävla bra!

    Kommentar av elin — mars 31, 2007 @ 2:51 pm

  22. Otroligt skrämmande.. det jag tänkte på i “What a girl wants”, är hur mkt det har förändrats på kort tid, jag är bara 26 och känner inte riktigt igen bilden på hur mkt press osv det ligger på dagens ungdomar. Visst känner mna väl igen lite men håll med om att det blivit mkt värre! Jag avskyr att se 8åringar med smink och tajta små kläder, det är fruktansvärt att inte föräldrar sätter stopp för det!

    Kommentar av Flisa — mars 31, 2007 @ 3:14 pm

  23. Helena: Genom att ställa en retorisk motfråga så belyser man ju ofta problemet med så många resonemang, nämligen enögdheten i dem. Med detta vill jag inte säga att du på något sätt har fel, jag förstår inte varför man måst reagera över att hon skämtar om “enminutsris” alls, om man nu inte känner sig träffad personligen.

    Jävligt bra och tänkvärd video i övrigt.

    Kommentar av Robert — mars 31, 2007 @ 7:01 pm

  24. Det är inget fel med lite allvar ibland, särskilt inte när det är såna här viktiga saker! Man borde visa filmen i alla skolor och ordna diskussioner…

    Kommentar av Ellen — mars 31, 2007 @ 7:05 pm

  25. Det är verkligen jättebra att du lägger upp filmer som den här, för även om man har det i bakuvudet ibland så är det bra att påminnas. Reklam är något som hela tiden finns där så det kan vara nyttigt att tänka på vad för signaler den sänder ut.

    Bra initiativ!

    Kommentar av Susanne — mars 31, 2007 @ 7:22 pm

  26. Svar till Robert:

    Om det var någon “enögdhet” i det jag sa så förstod jag inte på vilket sätt. Jag tolkade retoriken snarare som en standardreaktion när man diskuterar män/kvinnor och relaterat, utan nån egentlig grund vad jag kunde se.

    Om du inte förstår varför man skulle reagera över “enminutsris”-skämtet alls så undrar jag om du har förstått den bakomliggande tanken i föreläsningen(som jag ser det i varje fall). Det handlar just om att vi påverkas diverse sätt av sådant som upprepas gång på gång för oss. Oavsett om det är i reklam, film, böcker eller det vardagliga samtalet. Just därför är det viktigt att fundera på vad man upprepar gång på gång i olika sammanhang och vad det kan tänkas få för konsekvenser. Och just eftersom hon då själv propagerar för det så är det lite olyckligt att hon gör motsvarande “misstag” själv.

    Kommentar av Jag — mars 31, 2007 @ 8:26 pm

  27. Bra blogg att hitta såhär. Lägger en länk från min blogg!

    Kommentar av Calle Fridén — april 1, 2007 @ 2:12 pm

  28. Utan att på något vis försöka se ner på endera sidan i debatten, kan vi inte sluta koncentrera oss på just kvinnosidan? Det är samma sak på arbetsmarknaden, båda kön ska vara lika värda, så extrembegrepp som kvotering är helt åt helsike, för det ger en ny könsfixering där inte rätt _person_ kommer på rätt plats - bara “rätt” kön. Reklam påverkar oss alla, jag som _person_ känner att det ställs krav på mig som är skapade av en hysterisk reklamindustri, och jag råkar vara av manligt kön.

    Kommentar av Broken Haiku — april 1, 2007 @ 2:44 pm

  29. Jag tycker att man måste kunna skämta om ALLT - män/kvinnor om hängpattar och kvinnor/män om ex. “enminutare”. Nog sagt om den saken.

    ‘Jag’, jag förstår absolut hur du tänker, det var bara en tanke från min sida ;)

    Kommentar av Helena — april 1, 2007 @ 6:40 pm

  30. Tack för att du lade upp detta! Grym tankeställare.

    Kommentar av Maria — april 1, 2007 @ 7:44 pm

  31. Denna film fann jag strax efter Internationella Kvinnodagen och började skicka runt! Kul att se fler som tipsar, den är sevärd!

    Kommentar av CatCreature — april 1, 2007 @ 9:27 pm

  32. \”it also sells a lot more than products. It sells values, images, it sells concepts of love,sexuality. Of romance. Of success. And perhaps most important of normalcy\”

    Jo, för det är ju bättre att ha en postmodernistisk genusvetare som berättar för en att man är förtryckt, att man ses ner på och att halva befolkningen är ens fiende som motarbetat en i tusentals år. Dom kan också berätta för en att könet är en av samhället uppbyggd självbild och att alla föds som tomma böcker… om man inte är homosexuell förstås, då är det givetvis medfött.

    Tacka vet jag starka kvinnor som inte känner sig hotade av bilder på vackra kvinnor. Får jag någonsin en dotter så ska jag försöka uppfostra henne att ta ansvar för sig själv och ha tillräckligt självförtroende för att inte ta någon skit eller behöva några genussekter som stödgrupper enbart för att hon är för svag för att möta omvärlden.

    Kommentar av Ian — april 1, 2007 @ 9:52 pm

  33. tack Ian!!

    det där var det bästa jag läst på länge!

    Kommentar av Anna — april 1, 2007 @ 10:34 pm

  34. Flisa: Ja, jag är inte ens femton, men jag tycker ändå samhället och idealen har ändrats sen jag var typ… nio tio.. Man skräms ju av de små. De har ju inte ens kommit upp till tonåren! Ska redan känna sig tvingade till att se ut på ett visst sätt. =/

    Men iaf. Har sett filmen förr, och tycker att alla borde se den.

    Kommentar av Anna — april 2, 2007 @ 12:18 är

  35. Ian - bra skrivet. Därmed inte sagt att jag tycker att vi inte ska uppmärksamma de idel vi ständigt påtvingas, utan snarare att man någonstans i bakhuvudet bör behålla grundtanken om att människor faktiskt inte är helt hjälplösa. Att porträttera kvinnor som offer leder ju till att alla kvinnor/unga tjejer kommer se sig själva som offer och därmed även handlingsförlama dem istället för att stärka dem.

    Kommentar av Micke — april 2, 2007 @ 1:17 är

  36. tack för att du la upp filmen, verkligen jätte bra och jag önskar att alla fick se den. Brukar ofta fundera över reklamen när jag läser “tjejtidningar”. Det som gör det så läskigt är att det är så genomgående, allt går att sälja med sex och vi träffas av 3000 anonnser om dagen. (Inte konstigt om många har en problemfylld relation till sex.)
    Ibörjan av filmen var jag mest nyfiken och på slutet visste jag inte om jag skulle bli arg eller börja gråta. Man vill ju göra något åt det.

    Kommentar av Sara — april 2, 2007 @ 10:26 är

  37. Ian: Skilj på kön och genus, annars blir diskussionen mer komplicerad än nödvändigt.

    Jag har (som synes) en dotter, och jag vill inte att hon ska känna sig “hotad av skönhet”. Problemet är att begreppet kvinnlig skönhet bara blir snävare och snävare, och dessutom tack vare retucheringen i allt högre utsträckning framhåller ett ideal som faktiskt är ouppnåeligt för alla.

    Självklart måste man som förälder ta ansvar i sin uppfostran, men det underlättar inte direkt jobbet när resten av världen skriker att det bara finns ett accepterat sätt för kvinnor att vara.

    (Vänta bara tills du själv får barn, då kommer världen att se annorlunda ut.)

    Kommentar av Teas mamma — april 2, 2007 @ 2:18 pm

  38. Ian, hon säger väl knappast att halva befolkningen är fienden som motarbetat en i tusentals år? Det är reklambranchen överhuvudtaget som kritiseras, och i den arbetar ju knappast bara män. Känns som du blandar ihop några olika feministiska teorier. Varför denna motreaktion? Vad är det provocerande i det hon säger?

    “Tacka vet jag starka kvinnor som inte känner sig hotade av bilder på vackra kvinnor.” - det är ju inte alls det det handlar om. Kvinnor (och män) känner sig inte hotade, men deras frihet begränsas av att inpassas i ett samhälle där man måste vara på ett särskilt sätt för att lyckas. Och reklamen spelar på det ouppnåeliga, att du kan aldrig vara tillräckligt vacker, sexig eller kvinnlig nog, men du kan försöka, försöka in i all evighet. Köp köp köp, konsumera konsumer konsumera, så tjänar Vi pengar, och behåller makten.

    “Starka kvinnor” som inte “känner sig hotade” är väl sånna kvinnor som på ett eller annat sätt haft tur i livet och hittat sin identitet och styrka i annat än skönhet - eller ligger nära idealet och därför har det lätt för sig. “Styrkan” tror jag inte är något de själva arbetat fram, utan beror på lyckliga omständigheter.

    “Får jag någonsin en dotter så ska jag försöka uppfostra henne att ta ansvar för sig själv och ha tillräckligt självförtroende” - hur ska hon kunna få gott självförtroende när allting omrking henne säger att hon inte duger som hon är? Även om du som pappa säger att hon är finast i världen kommer 3000 (?)reklamannonser om dagen säga henne att hon inte är som man “ska” vara. Lycka till.

    Kommentar av Sara — april 2, 2007 @ 8:36 pm

  39. Inte nog med att jag måste lära henne att inte lyssna på reklamen under en eventuell uppfostran, jag måste dessutom lära henne att inte lyssna på de som försöker sprida intoleranta genus\”vetenskapliga\” värderingar om hur kvinnor och män ska agera, se ut och prioritera i livet samt att bestämma om hon lever ett lyckat jämställt liv i solidaritet med sina \”systrar\”.

    Personligen så tror jag att reklamen är mindre skadlig.

    Kommentar av Ian — april 3, 2007 @ 6:47 är

  40. Hemsk(t) bra film.
    Men, Ian, jag har aldrig hört någon genusvetare säga att män/kvinnor ska vara på ett visst sätt. För mig är vitsen med att se “genusets” betydelse att alla ska kunna se ut och vara precis som de vill. Förutsättningslöst.
    Vilket hindras i mycket stor utsträckning just av reklamen.
    Att du upplever det som att genusforskare försöker ändra på människor kanske kan bero på att de flesta inte precis blivit förutsättningslöst uppfostrade, och därmed “måste” ändra, om än inte sina kläder, så i alla fall sitt sätt att se på världen för att ta till sig resonemanget.
    Och det “maskulinitetsideal” som uppvisas i reklamen är ju också det väldigt snävt och låst, något jag tycker att föreläsaren i filmen lyckas lyfta fram.

    Kommentar av Sofia — april 3, 2007 @ 1:23 pm

  41. men kom igen! alla annonser hon tar med är typ 10 år gamla… det är klart man kan hitta fel i allt om man inte gör annat än letar. hon har med en marginell del av all reklam som cirkulerar i samhället! alla människor med lite självkänsla tar reklam med en nypa salt. alla människor som är någelunda smarta vet att alla inte ser ut som folk i reklamen. det är ett medvetet val att lyda reklamer, och då är det är en svaghet hos människan ifråga! om en tjej låter sig förtryckas så är det delvis hennes eget fel! alla kan bli feta chefer om dom vill det, det är ingen som stoppar dom, och ingen kommer att tycka det är konstigt. kämpa och sluta klaga!

    Kommentar av Sandra — april 5, 2007 @ 3:19 pm

  42. Tack för att du lade upp filmen. Det väckte ju tydligen debatt - och bara det är ett sätt att göra folk mer uppmärksamma. Jag tror precis som du skrev i inlägget att det är viktigt att hela tiden vara kritisk mot allt man annars tar för lätt på. Även att lära sina barn och medmänniskor det!

    Kommentar av Elin — april 5, 2007 @ 6:41 pm

  43. Men det är betydligt svårare att bli chef om du är fet och kvinna jämfört med om du är fet och man. I alla fall storchef på något företag/organisation som syns. Då är tjocka män pondus och makt, medan kvinnan kan ha en chans så länge hon håller sig snygg och slank…
    Jag vet att jag generaliserar, men tänk er bilden av ett börsföretags styrelse. En rad korpulenta gubbar, och så en eller ett par smala kvinnor i högklackade stövlar. (inget ont om högklackat :P )

    Kommentar av Sofia — april 6, 2007 @ 9:04 är

  44. Mycket bra och tänkvärt. Tack för att du la ut den här.

    Kommentar av carlconnor — april 9, 2007 @ 12:51 pm

  45. Mycket klokt. Trevligt.

    Kommentar av Sven — april 12, 2007 @ 1:16 är

  46. [...] Om hur stereotyper och reklam påverkas oss, då främst kvinnor. Postad på Konsum-bloggen. [...]

    Pingback av Netza.se » En viktig film (ca 30 min.) — april 12, 2007 @ 10:45 är

  47. Verkligen bra av dig att lägga ut den filmen här, där den kan nå ut till många, oavsett vilken åsikt man är av så är det en viktig fråga. Jag har själv läst till socionom innan, och läst en hel del om samhällsstrukturer. Vad som slår mig är det eviga problemet att vi delar in oss i kategorier som sedan måste slåss mot varandra om att få ha makt. Kön, nationstillhörighet, religionstillhörighet, hudfärg, klass och så vidare. Minst sagt missriktat blir det när samhället på olika sätt försöker jämställa grupperna genom att poängtera deras skillnader. För mig så finns det bara en sak som är viktigt, något som glöms bort, något som är klyschigt, töntigt och orealistiskt: nämligen att vi alla är människor. Vi har ett värde. Vi har ett värde för att vi lever och vi är lika mycket värda. Detta är något som tuggats så mycket att ingen vet vad det betyder längre. Det går in genom ett öra och ut genom det andra, för att det där har ju redan sagts, men ingen lever efter det. Så länge vi grupperar oss mot varandra istället för att fatta att vi är- med reservation för inviduella skillnader- exakt likadana. Då skulle världen kunna slappna av lite. Då skulle vi inte vara lika hotade av varandra. Varför blir grupper av människor förtryckta? Jo, för att de är hotande. Varför skulle man annars göra kvinnor passiva, svarta dumma, judar snikna, muslimer barbarer? Det är dags för en nu tid nu tycker jag. En tid med ett nytt tankesätt, med andra prioriteringar. Jag hoppas att vi är på väg dit?

    Kommentar av Katarina- butiksskadad — maj 18, 2007 @ 10:57 pm

  48. Och en sak till: det är helt ok att bli upprörd över sådant här. Man behöver inte be om ursäkt för det, snarare tvärtom. Det betyder inte att man är ful, fet, hatisk och en oälsklig feminist. Det är normalt och sunt att reagera på sjuka orättvisor. Ingen skulle be om ursäkt för att de berörs av världssvälten.

    Kommentar av Katarina- butiksskadad — maj 18, 2007 @ 11:00 pm

  49. Detta kan jag defenetiv relate to, Det var rörande för jag kände det, det var så bra att ni la ut detta konsum, jag ska lägga ut detta på min sida så alla få veta att “vara fejk” reklamvis är inte så man ska leva.

    Kommentar av Brenda — september 19, 2007 @ 5:50 pm

RSS för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI

Kommentera

Skapad av WordPress.com