Jag brukar ofta komma på mig själv med att bygga upp livshistorier åt vissa stamkunder, speciellt de lite skeva och trasiga.
En man i femtiofemårsåldern fantiserade jag till en man som varje dag vaknade upp och kysste sin fru adjö innan han gick till jobbet iklädd sin bruna manchesterkostym. Ett jobb som han på grund av sitt alkoholproblem sedan länge varit utan, men han hade inte mod nog att berätta för sin fru.
Han bar sin slitna skinnportfölj som ett barn, och det enda inuti var en flaska sprit och ett paket Stimorol och en påse halstabletter.
Han avslutade alltid sin session i butiken med:
- Tack ska du ha, du ska ha tack hörru.
Det lät sorgligt…
Comment av Freddie — maj 9, 2007 @ 10:02 är
Sådär gör jag också; bygger upp livshistorier. Fast det talar jag inte högt om
Comment av dumpad — maj 9, 2007 @ 11:01 är
Vilken kass fru det måste vara :p
Comment av Henrik Sundholm — maj 9, 2007 @ 11:56 är
Dags att börja slipa på författardrömmarna lite till? En skönlitterär bok fylld med fantasifoster?
Skulle vara nåt, fast då kan du nog inte skriva under pseudonymen “Konsum”.. *ler*
Comment av vhcbloggen — maj 9, 2007 @ 12:17 pm
Ajaj, nu får man se upp! Det enda jag handlar i min närbutik är mjölk, bröd och chips. Vad tror personalen om mig?
Comment av ghoti — maj 9, 2007 @ 12:55 pm
haha!
när kommer boken förresten, konsum?
Comment av kassörska — maj 9, 2007 @ 1:03 pm
Åh, det där jag jag med jämt och ständigt. Festligt nog gör jag det åt kassörer och kassörskor på min lokala matbutik också.
Comment av Anna Nio — maj 9, 2007 @ 2:29 pm
men snyft…stackars alla olyckliga. Fast hitta på historier om folk är kul, verligheten blir en smula mer magisk då.
Comment av SysterD — maj 9, 2007 @ 3:37 pm
Härligt sätt att sysselsätta sig och förgylla sin vardag
Tror jag ska testa det nästa helg om jag inte har något för mig. Sätta mig på en parbänk någonstans och blåsa såpbubblor och hitta på historier om förbipasserande
Comment av Nordstjärnan — maj 9, 2007 @ 6:05 pm
Jag har fått för mig att ägaren till vår butik är otrogen mot sin fru, och att det är därför hon såg så sur ut när hon bytte av honom i kassan för ett tag sen…
Comment av dumpad — maj 9, 2007 @ 6:05 pm
kan inte komma underfund med om fantasin är ledsam eller om fantiserandet är det?
Comment av Alvas pappas blogg - http://alvaplutten.blogspot.com/ — maj 9, 2007 @ 9:47 pm
Meh, sånt här får mig alltid att tänka på hur jag ser ut när jag är och handlar… och ännu mer på vad jag köper… Typ, inte för mycket godis, för då framstår jag väl som värsta gottegrisen and so on…
Varför kan man inte bara köra på och skita i vad folk tror…
Comment av Matte — maj 9, 2007 @ 10:30 pm
Man tänker nästan automatiskt ibland och det är lite av charmen. Jag minns en sen fredagkväll på Coop Forum för några år sen, när det kom en finnig kille i sina early twenties och handlade 1,5 liter Cola, två pizzor och en jumbosizad flaska hudlotion. Då tänkte jag att om han slängt upp en slitz också så hade jag kunnat sätta pengar på vad han skulle göra den helgen.
Comment av Marie — maj 9, 2007 @ 10:35 pm
[...] Fantasifoster Jag brukar ofta komma på mig själv med att bygga upp livshistorier åt vissa stamkunder, speciellt de lite skeva och […] [...]
Pingback av Top Posts « WordPress.com — maj 10, 2007 @ 1:59 är
DIN BLOGG ÄR SÅ KLOCKREN!
Comment av ellen — maj 10, 2007 @ 10:54 är
Idag såg jag en av kassörskorna på stan. Det kändes skitmärkligt! Hon är ju kassörskan, inte en kvinna som köper korv på Pressbryån… :S
Comment av dumpad — maj 10, 2007 @ 4:12 pm
Tror det där blir lite av en arbetsskada.
Jag och mina kollegor gör samma sak, det är svårt att låta bli.
Comment av Sangilak — maj 11, 2007 @ 11:01 är
Men ibland köper ju folk saker som man inte kan rå FÖR att man börjar tänka lite…. Som en lördagkväll när jag satt i kassan och det kommer in en kille i 25-årsåldern som köper en flaska matolja, en ordentligt stor gurka och så ett paket kondomer…. Eller är det bara min fantasi som är snuskig?
Comment av Coop-kassörska — maj 12, 2007 @ 10:53 pm
Absolut! Alltid speciellt på tåg tittar jag på människor och bygger upp livshistorier
Comment av Kim — maj 13, 2007 @ 2:29 pm
Som kund kan jag ha teorier om personalen i min Konsumbutik. Det är extra bra hjälp när de har namnskyltar. I den butik jag alltid handlade förut jobbade en lite butter kille som vi kan kalla Rolf. I grannhuset på den gata jag bor nu bor ett par där killen påminner om Konsum-Rolf. Följaktligen refererar jag alltid till honom som… Rolf. Har för lite att göra kanske…
Comment av Alfred — maj 13, 2007 @ 3:14 pm
Haha! Jag gör likadant. Det är nog ganska vanligt. När tjejer köper gurka kan jag inte låta bli att tänka på om de kanske skall göra nåt annat än käka gurkan. Fast jag hittar på så där också, som beskrivs i inlägget. Typ: den kunden drömde en gång i tiden om att bli skådespelare, men slutade som lastbilschaffis. På fredagarna dricker han öl på den där krogen och på onsdagar raggar han på bibliotekiarierna inne i stan.
Dumpad: Haha! Jag har typ samma grej nu: har fått för mig att ägaren av butiken jag jobbar i är dum mot frugan, för hon är alltid så tystlåten. Jag bara väntar på att få höra att han haft en affär med nån i grannbutiken. . .
Comment av Candy — maj 13, 2007 @ 6:27 pm
jag brukar också fantisera ihop liv för de mest klyshiga kunderna. haha. Det underhåller och man är inte lika uttråkad just då.
Comment av Lisa — maj 24, 2007 @ 3:43 pm