Inskickat av Jenny:
För någon dag sen så kom det en tant som skulle handla av mig i kassan. Hon börjar med att ställa hela korgen på bandet och jag säger lite försynt att det blir lättare för mig om hon ställer korgen på den lilla hyllan på änden av bandet och lägger upp varorna på bandet istället:
Tanten: Va? Vad menar du?
Jag: På den lilla hyllan där…
Det slutar med att jag får gå runt, ställa korgen på hyllan och lägga upp alla hennes varor på bandet.
Jag: Det blir 76,50.
Tanten: Jag har ett sånt här kort också, säger hon och tar upp ett medmerakort. Hon drar det dock åt fel håll och upp-och-ned så jag gör det åt henne efter att hon fått pröva ett par gånger.
Jag: Tryck nu på D.
Tanten: C?
Jag: Nej D! D som i David.
Tanten trycker på C. Flera gånger dessutom så jag måste göra om allt igen.
Jag: Ange nu din PIN-kod.
Tanten: Va, vad är det?
Jag: Din kod till ditt kort så att du kan betala med det.
Tanten: Nämen något sånt har jag inte!
Jag: Jo, det har du. Annars hade du inte haft något kort. Det är alltså din bankkod du ska trycka in. Samma kod som när du tar ut pengar på bankomaten.
Tanten: Men det har jag aldrig gjort…
Det slutar med att hon får ta ett signaturkvitto och mannen bakom i kön får hjälpa henne med pennan.
