Roliga Gubben stapplar fram mot mig med huvudet i darrning, som om han drabbats av Parkinsons sjukdom. Han ser mig och frågar med en okarakteristiskt mild och tunn röst var vi förvarar knäckebröd nuförtiden. Hela tiden med huvudet i ständiga små rörelser fram och tillbaka, fram och tillbaka.
“Herregud, har jag missat att han har Parkinsons, eller har det inte blivit tydligt förrän nu?“, tänker jag. När jag ser efter närmare i hans ansikte tycker jag mig se en sorts sorgsenhet som aldrig har funnits där förut, en tyst önskan om återvunnen smidighet. Kanske är det därför han talar så försiktigt också, och inte sådär otydligt gapigt.
Han säger “Ja, du får ursäkta det här (han pekar mot sitt vaggande huvud) men min Parkinson har blivit värre“.
Jag försöker febrilt komma på något att säga som inte skojar bort situationen, men som också antyder att det finns liv och hopp ändå. Jag misslyckas och min tystnad kombinerat med mitt dumstirr plus fånleende får Roliga Gubbens smilband att rycka.
Som genom ett mindre mirakel slutar hans huvudrörelser tvärt och han brister ut i ett åskmullrande skratt som hotar att rycka med sig både lungor och mjälte på sin väg ut ur denna väldiga gubbkropp.
“Det säger jag dig, att om jag någonsin skulle bli diagnostiserad med Parkinson, då skulle jag inte röra mig på jordliga gator länge. Sömntabletter, gift eller hängning skulle vara min medicin. Parkinson nä fy fan. Jag hade en god vän som hade det, och hans enda nöje i livet mot slutet var när någon av oss smugglade in whiskey som vi kunde mata honom med.“
Med denna roliga historia i ryggen lämnade han butiken, utan att handla, utan att säga adjö och framförallt utan Parkinson.
Jag vet inte om jag hade tyckt att Roliga Gubben var så rolig om han gjort så mot mig
Kommentar av lillavild — februari 21, 2008 @ 11:10 är
skönt med människor som innehar lite självdistans. jag förundras varje dag under mitt arbete inom hemtjänsten vilka underliga tanter och gubbar det ändå finns och hur fullständigt outgrundligt människan fungerar under olika förhållanden. hahahaa, finns inte ett inlägg ¨på denna sida jag inte skrattar högt åt.
Kommentar av farbrorsara — februari 21, 2008 @ 11:15 är
Vilken jävel. *förundrad*
Kommentar av bani — februari 21, 2008 @ 11:42 är
Snacka om delade känslor. Ska man vara glad han INTE har Parkinson eller strypa honom långsamt med en ihopvirad plastkasse?
Kommentar av Broken Haiku — februari 21, 2008 @ 12:02 pm
um ok… jädra sjukt skämt alltså… men men alla har olika humor…
Kommentar av Martin (videobloggarn) — februari 21, 2008 @ 12:09 pm
Haha det finns en del roliga gubbar, tänk va han ska prata om hur han lurade kassörskan =)
Kommentar av Barbamorsan — februari 21, 2008 @ 2:44 pm
Fantastiskt bra inlägg!
Kommentar av storey — februari 21, 2008 @ 3:11 pm
“Roliga” gubben… inte så rolig idag. Eller också har han och jag helt olika syn på det här med humor…
Kommentar av vhcbloggen — februari 21, 2008 @ 4:10 pm
Äsch, roliga gubben var visst rolig. Och vilken showman han måste vara! Det roliga med roliga gubbar är ju att de är så solklart tråkiga och bara själva skrattar åt sina skämt.
Kommentar av krick — februari 21, 2008 @ 4:21 pm
Ja man kan ju undra vad han fick en så konstig idé ifrån.
Kommentar av Anton — februari 21, 2008 @ 7:50 pm
Hmm, man undrar ju verkligen över sådana människor…
Kommentar av Pernilla — februari 22, 2008 @ 2:59 pm
Smaklöst i klass med sockerdricka. Om det nu inte var ett slugt försök att avslöja konsumbloggaren genom att gå runt i misstänkta butiker och fejka en ny sjukdom i varje butik och därefter se vem som publicerar vilken sjukdom? (Det lät logigiskt innan det knackades ner på tangentbordet)
Kommentar av Grefve Fågelsparre — februari 22, 2008 @ 3:11 pm
Vilken rövare.
Kommentar av denmodernamunken — februari 22, 2008 @ 9:44 pm
Hmm.. Jag skulle inte uppskattat det
Kommentar av At — februari 23, 2008 @ 12:41 är
Jag känner att ditt jobb faktisk är snäppet värre än mitt…
Kommentar av Tove — februari 26, 2008 @ 3:10 pm
HAHAHHAHHA
Jag jobbar själv extra i en matbutik, älskar våra äldre kunder
Kommentar av Kurdishflower — februari 27, 2008 @ 8:32 pm
Nu tog mina cashewnötter slut.
Kommentar av borkbork — mars 1, 2008 @ 3:54 är
heheheheheheheheehehehehehehehheg ergioejhriojeoih
Kommentar av Isse — juni 12, 2008 @ 7:29 pm