Jag ser en byxgrävare
Vid betalningstillfället är det en viss typ av människor som står och krampaktigt håller i sin hundralapp medan de med ett ansträngt russinansikte gräver i sina (uppenbarligen fantastiskt djupa) fickor.
De vill till varje pris lämna några mynt, det behöver inte bli bättre växel tillbaka, de vill bara lämna några mynt.
I en karakteristiskt ovetenskaplig undersökning kom jag igår fram till att jag åtta gånger av tio kan förutse att kunden är en byxgrävare (oftast är de av manligt kön).
De har vanligtvis ha blicken absolut fäst vid displayen som visar totalkostnaden, samtidigt som de tummar lite halvt tankspritt på en skrynklig sedel. Ett nervöst långsamt trampande är inte heller ovanligt.
När sedan slutsumman utropas utbryter febril aktivitet, sedeln byter hand otaliga gånger när alla befintliga jack- och byxfickor ska gås igenom i en rasande hastighet, allt till ackompanjemanget av suckar/”nu ska vi se“/”…jag tror att jag har…“/läppsmack.
Nio av tio gånger blir transaktionen krångligare.
hahahahaha!
Kommentar av karro — april 18, 2008 @ 10:49 är
På mitt lokala Konsum råder den totala motsatsen, nio gånger av tio blir jag tillfrågad om jag har en krona nästan oavsett vad totalsumman är, även om jag redan lagt fram sedlar som enligt gängse matematik täcker hela beloppet. Och om jag istället skulle råka ha en fem-krona på mig får jag vanligtvis tillbaka en tjugo-kronors-sedel och 4.50:- i mynt eller något sådant, så jag kan egentligen bara konstatera att det inte är alldeles klart vilken betalning som är lämpligast att erbjuda.
Kommentar av Robert — april 18, 2008 @ 11:58 är
Jag har aldrig tänkt på det här _direkt_, däremot har jag sedan länge undvikit att ställa mig i en kö där det finns damer på 65+ eftersom de (helt enligt min egen subjektiva observation) tenderar att när de väl får höra beloppet plötsligt inse att oj goddamn woohoo, kors i jäsingen jag måste betala. Med denna insikt börjar de sakta och darrigt öppna väskan och leta efter portmonnän varefter de sakta och mödosamt gräver fram sedlar och sen vartenda litet mynt de kan tänkas ha och som behövs - på öret helst.
Kommentar av Broken Haiku — april 18, 2008 @ 12:59 pm
Spela roll om transaktionen blir krångligare, så länge man blir av med mynten.
Kommentar av Golge — april 18, 2008 @ 2:44 pm
Broken Haiku: Haha, ja visst är det så. Jag har på senare tid ändrat mitt köbeteende: numera väljer jag inte kö utifrån kölängd utan baserar det istället på vilka slags personer som står där. Köer med många pensionärer och/eller personer som ser allmänt freakiga ut går bort.. de tenderar nämligen att ta en sjuhelvetes tid på sig i kassan. Detta nya system funkar rätt bra faktiskt. Rekommenderas =)
Kommentar av Andreas — april 18, 2008 @ 4:11 pm
#3/5
Sen får vi inte glömma att många av dom även ska ha fram MedMera-kortet (om inte före - så i alla fall EFTER köptet har gått igenom, vilket vanligtvis innebär en efterregistrering av bonus - vilket såklart förlänger kötiden)
Kommentar av wille — april 18, 2008 @ 7:06 pm
Inte är det väl så krångligt.Ha det gott.
Kommentar av syren — april 18, 2008 @ 7:07 pm
Att väljakö är bland det lättaste som fins. Om ni någonsin ser mig stå i en kö så välj en annan, för av någon anledning så tar alltid “min” kö längst tid, oavsett om det bara är en person framför mig eller 30.
Kommentar av Staffas — april 18, 2008 @ 7:08 pm
Ha ha, min pappa är en byxgrävare :b
Kommentar av afts — april 18, 2008 @ 9:41 pm
Man ska välja kö efter vad folk har i vagnarna/korgarna. Ser man en kö med bara två personer, men de har veckohandlat och har ungefär två miljoner saker i vagnen/korgen så ska man inte ta den kassan. Tänk själv hur lång tid det tar at få upp alla varor på bandet, och sedan ner i kassarna… Då är det bättre att ta en kö med tio personer i men de flesta där ska bara köpa tidningen och en liter mjölk eller så… Den kön går till 98% fortare än den med bara två personer! =)
Kommentar av Johanna — april 19, 2008 @ 11:06 är
Jobbar själv i bokhandel…och samma fenomen förekommer där. Ofta tänker inte kunden alls utan slänger upp lite mynt och får sen lika mycket tillbaks…MEN frågar jag efter mynt…då finns det absolut inga, även om plånboken är sprängfull. Märkligt!!
Kommentar av Louise — april 19, 2008 @ 6:30 pm
Själv saknar jag myntfack i plånboken så jag MÅSTE gräva i fickorna för att bli av med mynt om jag inte vill samla på mig ett par kilo skrammel i jeansen.
Kommentar av Håkan — april 19, 2008 @ 9:32 pm
Det är ju på pricken sant! Dom finns överallt dess byxgrävare!
Kommentar av Norrland — april 20, 2008 @ 7:02 är
Ännu ett skäl till att folk ska använda kort för sina inköp! Om bara Konsum slutar med denna korkade öresavrundning för kortkunder så skulle flera betala med kort!
Kommentar av Magga — april 20, 2008 @ 12:46 pm
Jag håller inte riktigt med angående dessa överfyllda vagnar som tillhör de veckohandlande (om inte månadshandlande). De vet vad de ska ha, vet att de ska betala, har koll på bonuskort och pantkvitton, och framför allt verkar de inte ha all tid i världen. Värre med dessa impulshandlare som varje gång blir lika förvånade när de ska betala, kommer på att de någonstans har ett pantkvitto och febrilt letar i alla fickor efter pengar för att inte behöva lämna tillbaka något.
Kommentar av Mimo — april 20, 2008 @ 4:22 pm
c’est moi. men det är förstås för att jag hatar småmynt eftersom jag har pengarna löst i fickan som en knarkare.
Kommentar av grovt initiativ — april 21, 2008 @ 10:18 pm