Möjliga och omöjliga namn
Inskickat av Tove:
Jag jobbar för en kundkontakt och telefonen ringer:
”Välkommen till Kundkontakt, du pratar med Tove”.
I luren bryter en mansröst på tyska ”Vad var ditt namn?”
”Tove heter jag”
”Vad? Kroga?”
”Nej, Tove”
”Orve?”
”Jag heter TOVE”
”Jag förstår inte…”
”JAG HETER TOVE”
”Och vad är ditt förnamn??”
Det där känner man igen. Undrar ibland var dessa människor kommer ifrån… åh, Tyskland. Nevermind
Kommentar av dinokat — april 28, 2008 @ 10:00 är
hehe, efter att läsa på annat håll så kan man få lite intressanta resultat om man använder olika namn.
Nog klingar det olika om det är en Anna eller en Birgitta som svarar exempelvis. Den förstnämnda troligen en hyfsat ung tjej och den andra (inga fördomar) en mer mogen kvinna.
testa och se hur du blir bemött.
Kommentar av TomasR — april 28, 2008 @ 11:37 är
Det är aldrig någon som hör mitt namn rätt heller, trots att jag talar tydligt och har ett sånt där rätt vanligt svenskt namn. Så jag får oftast heta allt möjligt som liknar det istället, en del vill verkligen inte lyssna.
Kommentar av grisen — april 28, 2008 @ 2:09 pm
Jag får alltid bokstavera -aaaalltid! Blev rent paff när jag skulle hämta ut mitt postpaket häromdagen och kassabiträdet både uttalade och bokstaverade mitt namn helt korrekt - och han var helt svensk….
Moment 22 - http://www.momenttwentytwo.wordpress.com
Kommentar av momenttwentytwo — april 28, 2008 @ 3:31 pm
det finns t.o.m. en klubb för oss stackare med “svåra” namn
http://www.bebo.com/nobodycanspellmyname
Kommentar av Liz1e — april 28, 2008 @ 6:18 pm
det är jobbigt mad vissa personer somm mumlar sitt namn så tyst så tyst eller rabblar det fort och otydligt så att det blir omöjligt att höra.
Kommentar av olidlig — april 28, 2008 @ 8:29 pm
I Sverige heter alla Inga, uttalas “ing-ga”.
Tova, uttalas “Tåfaaa” på tyska. Hur ska en tysk fatta det?
BYT NAMN!
Kommentar av Gubben — april 28, 2008 @ 8:54 pm
HAHA! Roligt!
Du har en rolig blogg
Kommentar av Rebecca — april 28, 2008 @ 9:13 pm
Jag vet hur det är att ha ett udda namn… Apropå tyska så luigger ju kopp och kopf farligt nära varandra!
Kommentar av charlietekopp — april 28, 2008 @ 10:09 pm
Hahaha… fasen vad irriterande!
Kommentar av Ung tant. — maj 5, 2008 @ 12:26 pm
Känner igen det där. När jag jobbade i hemtjänsten fick jag heta både det ena och det andra… Visserligen hörde ju damerna lite illa, men en dam envisades med att kalla mig för Milda…
Såg jag smörig ut tro?
Kommentar av vhcbloggen — maj 5, 2008 @ 3:28 pm
Hoho, jag tycker den dolda humorn var bäst i det här inlägget:
Tove:
Jag heter TOVE.
Tysken:
Jag förstår inte.
Tove:
JAG HETER TOVE.
Fascinerande att man fortfarande i vårt globala samhälle tror att det räcker att prata högre (antar att versalerna betydde det) för att någon helt plötsligt ska förstå.
Kommentar av Samma same — maj 12, 2008 @ 12:42 pm