Kvarglömt-detektiven
Inskickat av Helpful:
Jag jobbar på Svensk kassaservice och hoppar ibland runt på olika kontor och ersätter sjuka och semesterlediga. Något som brukar få tiden att gå (och ge god karma) är att gå igenom “kvarglömtlådan”, som så ofta ingen kollat i och uppdaterat på åratal.
ID-kort, körkort, pass, kalendrar med namn och adress på första uppslaget, ja dem och annat som man kan spåra folk via gör att jag brukar skicka ett brev hem till folk med sakerna. Uppskattat, hoppas jag, trots att jag vet att de flesta nog redan ersatt det de förlorat.
Ibland blir det dock knepigare. Noteringshäften och visitkortshållare till exexempel, då kan man roa sig med att istället bli lite mer detektiv.
Idag hittade jag en läderbörs som var fylld med allsköns bonuskort från IKEA family, Statoil, Vivo m.m. Och en tjock drös med visitkort, alla med fina titlar som “Arkitekt”, “Jurist”, “Advokat”, “Vice VD”. Bland dessa fanns en del skrynkliga lappar med antecknade telefonnummer, och så en orange lapp med stora tydliga bokstäver:
KAN PRATA MED BÖNDER PÅ BÖNDERS VIS
Då är det inte utan att man börjar undra över historien bakom börsen, vem som ägt den, varför man går omkring med en sådan påminnelse på fickan.
I samma “kvarglömtlåda” fanns också en snorgrön anteckningsbok utan ägaruppgifter. Utan att snoka i folks privatliv (och jag skulle ju inte känt personen även om jag skulle hittat ett namn och en adress) så började jag bläddra ibland de nedkrafsade kråkfötterna - ofta svårtydda. Då stöltte jag på denna pärla till dikt:
Sval som en
aprilmorgon
Fler [misstag] än
jag/vi har tår på
fötterna
Några sidor senare läser jag följande:
TT
Om tio år kommer CD- och DVD-skivan vara döda.
Boken om TT kommer att vara kvar.
Jag jobbar på ett bussbolag, och jag hittar också många såna pärlor bland våra upphittade saker. Särskilt på skolbussarna, man blir förvånad över hur många av barnen som skriver dikter!!
Och det är alltid kul att lyckas spåra upp ägarna till de upphittade sakerna, de blir så glada!
Kommentar av LindaB — maj 7, 2008 @ 7:31 är
Borde det inte gå att spåra upp personen genom bonuskorten?
De brukar väl vara knutna till namn, vore verkligen spännande att se vem som är läderbörsens ägare.
Kommentar av K — maj 7, 2008 @ 10:05 är
Haha, den sista var ju klockren!
Roligt med hittelådor 
Själv jobbar jag som receptionist och det är inte mycket som blir kvarglömt här 
Kommentar av Jennie — maj 7, 2008 @ 10:32 är
uuuuh den där börsen tyckte jag verkade jättespännande! Multiyrkesman/kvinna - eller solochvårare? Eller spion??
Eller bara superambitiös? ÅÅhh önskar jag hde lite av det i så fall!
Moment 22 - http://www.momenttwentytwo.wordpress.com
Kommentar av momenttwentytwo — maj 7, 2008 @ 12:20 pm
#4: det var ju visitkort som börsens ägare fått av folk med olika yrken. Det var ju knappast visitkort i ägarens namn med olika fejktitlar…
Kommentar av Mattias C — maj 7, 2008 @ 1:48 pm
aaahh va trög jag är! hahah men det hade varit mer spännande om det var tvärtom eller hur??
Kommentar av momenttwentytwo — maj 7, 2008 @ 1:58 pm
fan vad fiiiiiint!
Kommentar av saran — maj 7, 2008 @ 7:37 pm
Heh, lite ironiskt att “boken om TT kommer att finnas kvar” och så går personen ifråga och glömmer/tappar den. Antingen tur i oturen att den inte har slängts, eller så är TT synsk och visste att den kommer att leva vidare oavsett var den är. ^_^
Kommentar av Deliciously Malicious — maj 8, 2008 @ 2:12 pm
Hmmm… - Måhända bra bevis för att Wi kan leva “gott” vidare utan både kreditkort och annat, faktiskt… /Josef
Kommentar av Josef Boberg — maj 8, 2008 @ 4:15 pm